En bit längre fram på stigen, bakom varje krök, under varje sten, efter en lång uppförsbacke, under snön osv....finns det nåt nytt att upptäcka. Om vi bara orkar stå ut och under tiden bombar oss själva med positiva affirmationer som att vi är underbara, att vi älskar oss själva och att vi är värda allt härligt i livet. Då kan vi se tillbaka på det oroliga som varit i vårt liv för att upptäcka att vi har rört oss i rätt riktning, alltså framåt. Om vi inte kan se var felet låg utan börjar klandra oss själva för det som hänt och kanske till och med tycka att vi är skyldiga när andra gjort oss illa då har vi inte lärt oss. Vi kanske får ta den jobbiga rundan ännu en gång. Ännu ett förhållande där partnern slår, super eller psykiskt trycker ner oss eller en vänskap som slutar med att vi känner oss svikna. Kanske är partnern otrogen och vi börjar klandra oss själva att vi inte är tillräckligt smala, snygga, snälla osv. 

Våra livsvägar må se olika ut men jag tror vi rör oss mot samma mål. 

Vad det handlar om, tror jag, är att vi ska börja älska oss själva.

Det gamla talesättet att vi inte kan älska nån annan innan vi lärt oss älska oss själva, stämmer så bra.

Innan vi tar ett nytt beslut eller börjar trampa en ny stig så kan vi ju ta en liten titt i backspegeln och se hur vi inte vill ha det. Sen kan vi titta framåt och se hur vi verkligen vill att det ska se ut. För vi skapar vår egen framtid.

Även idag affirmerar jag flera hundra gånger och för att jag börjar tro på det.....

JAG TYCKER OM MIG SJÄLV