Att vara bitter och tillåta sig att vara det

Ibland känner jag mig lite bitter faktiskt. Jag vill inte gräva ner mig och jag vill inte att andra ska tycka synd om mig.......men jag vill få tycka synd om mig själv. Ibland orkar man inte allt tryck utifrån och någon grej kan få bägaren att rinna över. Då måste vi få gräva ner oss lite, en stund i alla fall, innan vi vänder på det och klättrar upp igen. Ekonomi är en sån sak och det kan ibland vara svårt att vända på, men klättra kan vi även fast pengarna tryter. Vi kan klättra i tanken, för våra tankar kan ingen annan styra.....varken försäkringskassa, kronofogde, arbetsgivare, föräldrar eller arbetsförmedling osv osv. Jag är fri i tanken och ibland väljer jag att tänka bittra tankar för att jag behöver det. Livet har ju motgångar också och vi måste ju inte tycka om allt. Ibland kan en sån tanke få oss att ta tag i problem och tänka att " nu jävlar".  Det är väl vad som händer mig nu, jag kämpar med ekonomin hela tiden men det är alltid nåt som trillar ner i skallen när jag tror jag fixat det. En bil kan gå sönder, en restskatt kan ligga på lådan, en sjukdom kan inträffa.......eller bara en sån grej när man har noll kronor på kontot och det är fem dagar kvar till den tjugonde, man har ätit nudlar i ett par dagar redan.......då kommer barnet hem med löss eller har rispat sönder sitt enda par byxor. Då undrar man om han där uppe verkligen tycker att det finns nån mening med detta. Fast man lyckas ju alltid fixa det på nåt sätt. Min mamma sa alltid att hon inte kunde trolla med knäna även om hon ville, när vi ville ha någonting som kostade, men jag har kommit på......att vi behöver inte kunna trolla för vi reder ut det ändå. Vi kan ju inte lägga oss platt på marken och dö. Ibland får vi förnedra oss lite, kanske låna pengar eller sälja nåt men alltid när vi ligger där och tycker att livet är som värst, då händer nåt som gör att vi orkar lite till. Det kan bara lösa sig på de mest märkliga sätt. Det gäller att ha tillit. Allting är ju relativt också. Det som känns jobbigt idag kanske känns som en bagatell nästa vecka men vi måste ändå tillåta oss att känna det vi känner just nu. Ekonomin ter sig som ett ganska litet problem om vi tex får en cancerdiagnos men det behöver ju inte vara ett mindre problem för just mig......just nu.
Jag har i alla fall fått skriva av mig lite och det är riktig terapi för mig, att få dela med mig och att få det utanför kroppen och inte som en irriterande surrande fluga inne huvudet.


IDAG AFFIRMERAR JAG........
JAG HAR FLYT I LIVET OCH JAG MÅR SÅ HIMLA BRA!!!!!

Livet pågår just nu!

Det har hänt så mycket sen jag skrev sist. Det har gått över ett år och mycket har löst sig. Livet ändras och jag följer med. Jag ska börja skriva igen och jag har tänkt att det nån gång ska bli en bok. För vi har alla en bok i oss, så det handlar bara om att våga skriva ner den och blotta oss. Det krävs mod och det har jag fått en del på sista tiden. Tänk vad skönt det är när vi helt plötsligt börjar känna livsglädje och nyfikenhet. Det gör inget att vi faller omkull ibland för vi har så mycket stadigare skor. Livets skor som vi tar på oss när vi föds, för att successivt byta ut dom mot större, så att vi kan ta stadigare kliv framåt. Jag traskar på, jag känner mig stark och jag vet att jag har så mycket att ge. Så nu är det dags att ta för sig lite. Jag tar den lilla osäkra flickan i handen och visar henne att livet inte alls är farligt utan härligt om man bara vågar.

Idag affirmerar jag............JAG ÄLSKAR MIG SJÄLV OCH JAG ÄLSKAR LIVET!