Den här dagen är min

Jag jobbar på med mig själv och ibland känns det som jag tar ett jättekliv framåt och ibland bakåt men huvudsaken är att jag rör på mig. Allt är inte av ondo även om det händer jobbiga saker. Jag lär ju mig något hela tiden.
Det näst bästa är att jag har massor med vänner runt mig som är så kloka och som ger mig så mycket. Men det bästa av allt är att jag har mig själv.
Jag kan varje morgon ta ett beslut att göra det bästa av dagen. Så mycket sitter i våra tankar
Idag har jag ingen energi, jag skulle helst vilja sova mig igenom den här dagen. Så jag tar det lugnt.
För vem säger att jag måste hitta på saker, städa och vara duktig när jag absolut inte orkar?  Ingen! Isåfall jag själv, för det är jag bra på, att ge mig själv dåligt samvete.
Så idag väljer jag att ta det lugnt och göra så lite som möjligt och jag är inte sämre än nån annan för det. För jag har ändå rätt att ta lika stor plats på jorden som nån annan.

Idag affirmerar jag......Jag är bra på det jag gör!

Att komma till insikt

Idag har jag lärt mig en sak, jag har hört det förut men inte tagit till mig av det.

JAG KAN INTE FÖRÄNDRA EN ANNAN MÄNNISKA!!!

Jag har i desperation, försökt att få andra att fatta vad som är bra för dom. Men jag vet nu att det kan jag inte. Jag kan säga vad jag tror är bra för mig men jag kan aldrig tala om för en annan människa vad den ska göra med sitt liv. Om någon ber mig om min åsikt eller mitt råd.....då framför jag det som jag tror är bäst men jag tvingar inte på nån mina ord och tycken.

Tänk vad skönt det känns. Jag kommer trampa i klaveret igen, men då måste jag snabbt påminna mig igen.......Jag kan inte förändra en annan människa.

Vad jag har kämpat i mitt liv med att låta andra veta att jag sitter inne med svaret.

Men nu är det slut med det. 

Jag läser första steget i tolvstegsmetoden
Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen-att våra liv hade blivit ohanterliga.
Sen kan man byta ut alkoholen om så önskas, för det finns mycket vi kan vara beroende av.
Att försöka få en alkoholist att sluta dricka är ungefär lika hopplöst som att försöka andas utan lungor. Det går inte. Alkoholisten måste göra hela jobbet själv.
Jag har lite av ett matberoende, men inte kan jag be nån annan sluta äta åt mig. Vem mår dåligt då?
Jag ska grotta ner mig i det här steget för där måste jag börja. Jag har varit medberoende sen jag var mycket liten. En efter en har jag valt personer att ta hand om. Samtidigt som jag gjort mig oumbärlig har jag gjort mig till ett offer som behöver tas om hand. Jag måste vara behövd för att överleva.
Jag banar väg och slätar över och tar på mig andras plågor och misslyckanden i ren medberoendeanda.
Men nu är det stopp!

Idag affirmerar jag......JAG ÄR VÄRDEFULL OCH JAG BEHÖVER SES AV MIG SJÄLV.

Hjärtats insida

Någon sa, "Dörren till vårt hjärta kan bara öppnas från insidan", och det har jag funderat mycket på i helgen. En helg där dottern varit hos sin pappa och jag har varit ensam med mig själv. Eller, jag har varit hos min syster och en vän också för att dämpa min rastlöshet.
Men ensam med mig själv har jag tänkt att det var en mening som fastnade i mitt sinne.
När jag gick hos psykologen så fick jag måla en bild av mitt hjärta. Jag målade hjärtat ungefär som det ser ut i verkligheten men med en liten dörr och ett fönster och på insidan fanns ett litet bord med ett brinnande stearinljus på. På dörren satt ett handtag för att jag skulle kunna gå in i hjärtat och andas ibland. Om jag skulle måla hjärtat nu skulle jag nog ta bort handtaget på utsidan. För jag behöver få vara i mitt hjärta själv nu ett tag. Och grejen är att jag ÄR mitt hjärta. Jag ska vara där hela tiden för då mår jag bra. Ibland sätter jag svängdörrar på hjärtat och då klampar alla in och ut som dom vill. Jag öppnar upp för alla och det blir så fullt så jag inte får plats själv. Då är det dags att låsa in mig ett tag. Jag behöver läka nu, för hjärtat brast lite ytterligare en gång. Tur att det reparerar sig för annars hade mitt bara varit en lten trasig hög som många trampat på vid det här laget.

Idag affirmerar jag: Jag älskar mitt hjärta av hela mitt hjärta.

Allt jag vill är att vara lycklig

Så hände det igen. Det tog slut. Jag hade det på känn och har haft länge men det gör lika förbaskat ont varje gång.
Den här gången var det jag som gick.
När ska jag bli lycklig och hitta någon som står på samma ställe som jag i livet?
Jag börjar tvivla på att den rätta någonsin kommer korsa min väg.
Ska man stanna, ska man stå ut och gå igenom kriserna tillsammans?  Jag vill leva resten av mitt liv lycklig. Jag vill inte ha några kriser eller problem. Jag vill växa inte stå och trampa på samma ställe.
Naturligtvis finns problem i alla förhållanden för livet är ju inte en dans på rosor rätt igenom. Men jag vill ha nån som har samma mål i sikte som jag.
Jag vill ha nykterhet, ärlighet och jag vill känna känslor......alla känslor.
Ibland när jag är ute och går på kvällarna, kan jag komma på mig att gå och titta in i fönster. Där sitter några vid köksbordet och kanske äter, en del sitter framför tvn. Jag undrar är dom lyckliga? Hur många är det som håller upp fasader för att ingen ska få se bakom gardinerna.
Jag känner mig ledsen för livet är så tungt ibland och allt jag nånsin längtat efter, lugnet, lyckan......den kanske inte finns. Men tiden läker sår, det är jag ju så medveten om. Så jag väntar och väntar på att livet ska bli lite ljusare igen.


IDAG AFFIRMERAR JAG..........JAG TYCKER OM MIG SJÄLV!