Välkomna att hälsa på i mitt inre rum.
Det här rummet målade jag för kanske 3 år sedan och om jag skulle måla det nu skulle det förmodligen vara mer ombonat än så här. Men så såg det ut då, när jag gick i terapi.
Det sitter 4 personer där, det är jag som vuxen, jag som 12-14 åring, jag som 7-8 åring och jag som litet barn, kanske 1-1½ år. Anledningen till att jag är här i dessa åldrar är för att det var dom jag behövde jobba med. Det här är barnen som spökade inom mig.
Om jag börjar med mig själv som vuxen så sitter jag mest där och bara är, inspekterar, finns till och undrar.
Bredvid mig sitter en liten rädd 7-8 åring som inte vill prata eller titta nån i ögonen, som inte törs skratta högt för det kanske är vid fel tillfälle. En liten tjej som precis börjat inse att det tyvärr inte går att lita på alla vuxna.
På min andra sida sitter en tonåring som inte vet om hon vill leva längre men som fortsätter leva eftersom hon inte vet vad som skulle hända alla andra om hon försvann. Ett ständigt dåligt samvete och en skuld som sitter djupt i bröstet. Den vuxna vill veta vad skulden beror på men hon vill inte svara.
I knät på tonåringen klänger ett litet barn som far upp och ner och inte vet var hon vill vara. Anledningen till att hon vill göra sig hörd är för att något hände då men hon kan ju inte prata.
Så det börjar med ett barn som inte kan prata vidare till ett barn som inte törs prata vidare till en ungdom som inte vill prata till en vuxen som inte minns.
När man tittar på den här bilden utan någon förklaring till vad det är för rum så ser det ganska trivsamt ut. En ljus bild med mjuka fåtöljer. Meningen var att jag skulle föreställa mig det mysigaste av rum som jag skulle kunna använda mig av för att träffa mina inre barn. Det här var det mysigaste jag kunde komma på. Jag tyckte helt enkelt att det här dög för mig. Jag har aldrig trott mig vara värd det bästa.
Nu skulle jag nog kunna lägga till en liten sprakande brasa, nån fin blomma på bordet, en matta kanske några leksaker till det lilla barnet.......så jag har kommit ganska långt.

Idag affirmerar jag........

JAG ÄLSKAR MIG SJÄLV OCH JAG ÄR VÄRD DET BÄSTA!